Konsten som ett historiskt titthål

1575 målade den flamländska målaren Lucas van Valckenborch (1535-1597) en tavla föreställande utkanten av Antwerpen i ett vinterlandskap. Tavlan är fylld av människor som sysselsätter sig med diverse vinteraktiviteter, troligen en helgdag.

1593 målade han ytterligare en tavla med snarlikt motiv. Utkanten av Antwerpen i ett vinterlandskap. Det är från nästan samma ställe - det skiljer nog bara någon kilometer från var de är målade. Det är två tavlor som egentligen är väldigt lika varandra, som båda ger en inblick i hur Antwerpens borgerskap kunde spendera vinterdagar i slutet av 1500-talet.

Men när man tittar närmare på tavlan så ser man en, i mitt tycke, otroligt spännande skillnad. En enda detalj som ändå avslöjar mycket. Någon gång mellan 1575 och 1593 så ändrades borgerskapets mode i Antwerpen ganska kraftigt. 1575 är modet fortfarande snudd på senmedeltida - medan 1593 så har det gått in en ny era, med bland annat pipkragar och höga hattar.

Med konstens hjälp kan vi alltså slå fast så när som på decenniet när denna ganska drastiska modeförändring slog igenom i Antwerpen, troligen någon gång på 1580-talet.

Jag tycker det är väldigt spännande att genom konsten följa utvecklingen. Hur folk klädde sig, vad de gjorde, hur husen såg ut, vad de åt och så vidare. Forskare använder till och med konst för att se hur exempelvis grönsaker och frukter har utvecklats genom århundradena.

Genom tre olika konstverk med i stort sett identiska motiv kan vi till exempel följa den flamländska allmogen under nästan 100 år. Nedanstående målningar är från 1569 (Bruegel), 1598 (van Valckenborch) och 1653 (Jan Steen).

Även här finns spännande detaljer att upptäcka om man tittar närmare. Till exempel kan man se att 1569 så dricker de vinet ur lerkrus, medan 1598 så är det ur glas.

Man kan därför ana att under de 30 åren så har glas blivit betydligt mer tillgängligt, om det finns även på en krog för allmogen. Sen kan vi givetvis inte veta det till hundra procent, men det är en viktig pusselbit i det stora historiska pusslet.

Det finns här även en annan spännande detalj att notera. 1569 så saknar fönstrena glas, medan de har fönsterglas 1653. Det stämmer bra med den allmänna byggnadshistoriska föreställningen om att fönsterglas i vanliga hus slog igenom i Västeuropa under första halvan av 1600-talet.

Den största anledningen till att jag kommit att bli intresserad av konst från främst medeltiden och renässansen är just på grund av mitt intresse för historia. Och hur konsten säger så pass mycket om just det, hundratals år innan det första fotografiet.